Stockholm har nu anpassat parkeringsavgifterna efter Transportstyrelsens beslut

Stockholm beslutade den 21 februari att ändra parkeringsreglerna i Bromma på det sätt överklagandet av parkeringsavgifterna i Bromma avsåg. Det innebär att staden nu rättat sig efter Transportstyrelsens beslut att inte avgiftsbelägga de gator där avgifter inte behövs för att ordna trafikenHär hittar du Stockholms beslut, som också inkluderar en karta över det område där parkeringsavgifterna nu slopas. 
Det återstår nu att se hur Stockholm kommer att agera när det gäller parkeringsavgifterna i andra stadsdelar med liknande gator som de som finns i Bromma. Den parkeringsplan som staden besluta om år 2016 innebär att avgift gäller på samtliga gator också i Hägersten, Enskede och Bagarmossen. Man har hittills inte anmält några planer att ändra parkeingsavgifterna där.

Transportstyrelsen underkänner parkeringsavgifter i Stockholm

Stockholms stad antog i juni 2016 en parkeringsplan som innebar att samliga gator som staden förvaltar successivt skulle avgiftsbeläggas. Också de mest lågtrafikerade villagatorna skulle få en parkeringsavgift om 5 kronor per timme under dagtid. För Brommas del infördes avgifterna i februari 2018. De lokala trafikföreskrifterna om avgifter överklagades då med hänvisning till att den kommunala avgiftslagen (Lag 1957:259) anger att "I den omfattning som behövs för att ordna trafikenfår en kommun ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering." Transportstyrelsen biföll överklagandet och upphävde därmed 289 lokala trafikföreskrifter som handlade om parkeringsavgifter i Bromma. Enligt Transportstyrelsen borde kommunen ha utrett och motiverat beslutet att införa parkeringsavgift bättre. Alternativa lösningar och konsekvenser för vald lösning borde ha belysts i utredningen. Slutsatsen av Transportstyrelsens beslut är alltså att parkeringsavgifter inte får införas på en gata om avgiften inte behövs för att ordna trafiken. Som framgår av bilden började staden redan dagen efter beslutet att tejpa över de aktuella märkena. Här hittar du all info om Transportstyrelsens beslut. 

Lagen som skulle förhindra bilmålvakter verkningslös

En färsk dom från Högsta domstolen visar att de ändringar som gjordes i Flyttningslagen och Förordningen om flyttning av fordon år 2014 är verkningslös. Bristen i lagen och förordningen handlar om en tydlig definition av vem som är ägare av ett fordon vid en viss tidpunkt. Lagen skriver bara om ägaren men borde ha definierat ägaren som den som när överträdelsen skedde var antecknad som fordonets ägare i vägtrafikregistret. Läs hela HD-domen här
I det aktuella fallet hade Malmös parkeringsövervakning den 8 mars 2017 flyttat ett fordon som hade mer än 5 000 kronor i felparkeringsavgifter.  Ägare av fordonet var då enligt vägtrafikregistret Jalil Ibrahim Sabih. Emellertid kom det in en anmälan till vägtrafikregistret att Mirna Daabas hade köpt fordonet dagen innan flyttningen, dvs. den 7 mars och vilket antecknades i vägtrafikregistret den 10 mars. 
Eftersom Mirna Daabas hävdade att hon var den verkliga ägaren av fordonet vid tiden för flyttningen och hon ju som ägare inte hade några felparkeringsavgifter krävde hon att få tillbaka bilen. Och hon fick rätt ända upp i Högsta domstolen, eftersom domstolen konstaterade att man i lag och förordning bara talat om ägaren. Formuleringarna om vem som ägare vid en viss tidpunkt visar alltså att om en bilmålvakt får sitt fordon flyttat är det enkelt att visa att bilen dagen innan såldes till en annan person som inte har några felparkeringsavgifter. För hindra möjligheter till fusk är det nu angeläget att täppa till denna lucka i lagen. 

Glöm inte kravet på förordnanden för inhyrda p-vakter!

Det finns anledning att påminna om kravet att alla inhyrda p-vakter måste ha personliga förordnanden och behovet att kontrollera att de är aktuella och fortfarande gäller. I Knivsta kommun hade man missat detta och står nu inför risken att tvingas betala tillbaka felparkeringsavgifter som utfärdats under en följd av år. Läs mer här.
För p-vakter anställda i kommunen behövs inget särskilt förordnande, utan själva anställningen likställs med ett förordnande. Om man däremot anlitar en entreprenör för övervakningen så måste alla dessa vakter ha ett aktuellt förordnande – detta gäller även om p-vakten är anställd i kommunalt bolag.
           SFS 2012 :213 6 §
          Parkeringsvakter förordnas av kommunen. Till parkeringsvakter får förordnas arbetstagare hos
          1.  kommunen,
          2. andra kommuner,
          3. kommunala parkeringsaktiebolag,
          4. sådana kommunala trafikaktiebolag som inom kommunen bedriver linjetrafik      enligt yrkestrafiklagen (2012:210),
          5. sådana bevakningsföretag som omfattas av lagen (1974:191) om    bevakningsföretag.
          Som ett förordnande enligt första stycket ska också anses ett beslut av kommunen om anställning som parkeringsvakt eller motsvarande.

Ett förordnande får inte ske utan att godkänd utbildning enligt RPSFS föreskrifter är genomförd. Härhittar du föreskrifterna. 
P-vakterna ska ochså genomgå fortbildning för att behålla och förnya sina kunskaper. Det är också så att en parkeringsvakt som under mer än ett år inte har utfört parkeringsövervakning ska genomgå fortbildning innan sådan tjänstgöring återupptas.

Nya cykel- och gångregler från 15 oktober   

Cykelpassage
För att prioritera cyklister och förare av moped klass II där en cykelväg korsar en bilväg kan det finnas anlagt en cykelöverfart. Där gäller väjningsplikt för fordonen på bilvägen. Vill man inte prioritera cyklisterna och mopedförarna, men ändå tydliggöra var de korsar bilvägen, kan det finnas en cykelpassage.Där gäller väjningsplikt för cyklisterna och mopedförarna som korsar bilvägen.
Den ändring som nu sker innebär att det måstefinnas markering M16 för att en cykelpassage ska finnas (SFS 2018:1560). Tidigare innebar reglerna att det var valfritt att använda markering vilket självklart orsakat tveksamheter, inte minst när det gäller förbudet att stanna före en sådan passage.
Det är dock fortfarande ett stort problem att samma typ av markering – M16 – ska användas för både cykelpassage och cykelöverfart, trots att reglerna för vem som har väjningsplikt är helt motsatta. När man som cyklist närmar sig en gata ser man ingen skillnad på om markeringen anger cykelpassage (då har man väjningsplikt) eller cykelöverfart (då har fordonen på körbanan väjningsplikt). För att lösa problemet är vår uppfattning att regeringen borde föreskrivit olika typer av markering för cykelpassage respektive cykelöverfart.  

Markering M16 Cykelpassage eller cykelöverfart
Tidigare fanns en föreskrift som tillät väghållaren att endast markera ena linjen på en cykelöverfart, då det fanns ett övergångsställe intill.  Transportstyrelsen upphävde emellertid denna föreskrift hösten 2010 - utan att samtidigt se till att annat lagstöd skapades. Väghållarna har nu åtta år senare återfått lagstödet genom ett tillägg i Vägmärkesförordningen vid markering M16 (SFS 2018:1558), och nu omfattas både cykelpassage och cykelöverfart:
Markeringen M15, övergångsställe, får utgöra en av begränsningslinjerna till en cykelpassage eller en cykelöverfart 

Cykelbox
För att prioritera cykeltrafik i trafiksignaler har en del väghållare sedan länge skapat ett ”friutrymme” framför den övriga trafiken genom att anlägga en stopplinje längre bak för andra fordon än cyklar. Denna företeelse blir nu också laglig att utföra och ska ske genom markering M18, Cykelbox (SFS 2018:1558).
Närmare föreskrifter om hur markeringen får anläggas förväntas komma från Transportstyrelsen inom kort. 

Gåendes placering
Det förefaller finnas trafikregler för de flesta situationer, men hur gående ska bete sig på en gemensam gång- och cykelbana har uppenbarligen saknats. Nu har emellertid också detta fått en trafikregel. 
Sedan tidigare finns regler i Trafikförordningen som innebär att gående som använder vägrenen eller körbanan om möjligt ska gå längst till vänster i färdriktningen. Nu gäller detta även för gående på en gemensam gång- och cykelbana (SFS 2018:1559).

Nya regler om Miljözoner från 1 juli 2020

1 januari 2020 träder ett omfattande regelverk om miljözoner ikraft. Genom ändringar i Trafikförordningen ges kommunerna möjlighet införa miljözoner i 3 klasser (SFS 2018:1562)
·      Miljözon klass 1 – omfattas av tunga bussar och tunga lastbilar
·      Miljözon klass 2 – omfattas av lätta bussar, lätta lastbilar och personbilar
·      Miljözon klass 3 – omfattas av de fordon som anges i klass 1 och 2
Kommunen får – precis som när det gäller tättbebyggt område – ett övergripande mandat att besluta lokala trafikföreskrifter om miljözoner.
Det införs ett nytt vägmärke (SFS 2018:1561) som måste användas för utmärkning av miljözon klass 2 respektive 3. Miljözon klass 1, som motsvarar vad som gäller idag, behöver fortfarande inte märkas ut.
Ett antal generella undantag från bestämmelserna om miljözoner införs, bl.a. får fordon vars förare eller passagerare har PRH färdas fritt. Vår förhoppning är att Regeringen till 2020 ska komma i mål och besluta om ett spärregister för PRH-tillstånd. Kommunerna har länge efterfrågat ett sådant för att kunna förhindra, eller åtminstone mildra, det fusk och missbruk som nu förekommer. Möjligheten med fritt tillträde till miljözoner är en fördel för de som verkligen behöver det, men lär inte minska benägenheten till användning utanför reglerna.

PRH-tillstånd föreslås ge tillträde till miljözoner

Det pågår ett arbete inom regeringskansliet i syfte att ge kommunerna möjlighet besluta om miljözoner även för lätta fordon. I detta sammanhang har regeringen nu också skickat ut ett förslag som bl.a. innebär att både fordon vars förare eller passagerare innehar ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade (PRH) och fordon som anpassats eller anskaffats med bilstöd ska vara tillåtna köra inom en sådan miljözon oberoende av vilken EU-klassning som gäller för fordonet. Hela förslaget hittar du här.
Det är självklart att man bör underlätta för personer med rörelsehinder att komma till de målpunkter man vill - även om de ligger inom en miljözon. Regeringens förslag behandlar dock inte att det också finns nackdelar med förslaget, nämligen att missbruk och fusk med PRH-tillstånden kan öka om man ger ytterligare en fördel för den som använder tillståndet. Risken är nämligen att det uppstår ökad handel med tillstånd eller att man helt enkelt lånar ut tillståndet till någon annan. 
Från kommunernas sida har ett förslag till åtgärder mot missbruk och fusk sedan länge varit att inrätta ett nationellt register över PRH-tillstånd. Då skulle möjligheterna till fusk begränsas i väsentlig omfattning. Regeringen utredde frågan under 2017, men tyvärr har detta arbete ännu  inte avslutats, utan frågan utreds fortfarande internt på Näringsdepartementet. I samband med att man nu föreslår ytterligare en fördel för den som innehar PRH-tillstånd vore det hög tid att genomföra förslaget om nationellt PRH-register.

Cyklar och bilar på samma bana

Från och med den 1 augusti blev det tillåtet för cyklister och förare av moped klass II att köra på körbana även om det finns en cykelbana. Detta gäller om den högsta tillåtna hastigheten på körbanan är högst 50 kilometer i timmen. Det är fortsatt möjligt att cykla i körbanan om det är högre hastighet under förutsättning att det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge. 
Den nya regeln gäller cykel oavsett antal hjul eller cykelns bredd. Möjligheten gäller endast för cyklister från 15 år och endast under förutsättning att särskild försiktighet iakttas. Beslutet innebär en förordning om ändring i trafikförordningen som du hittar här.

Kontanthantering av parkeringsavgifter - snart ett minne blott?

Genom ett politiskt beslut i Stockholms kommun är inriktningen att ta bort mynthanteringen i stadens parkeringsautomater för den offentligrättsliga parkeringen. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten på grunden att beslutet var olagligt med hänvisning till 5 kap. 1 § andra stycket (1988:1385) om Sveriges riksbank som anger ”sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel”.

Förvaltningsrätten avslog överklagandet, vilket beslut i sin tur överklagades vidare till Kammarrätten i Stockholm som också avslog överklagandet (2017-04-13, Mål nr 4350-16) och då med i huvudsak följande motivering. ”Kammarrätten anser, trots att villkoren för parkering på gatumark bestäms genom kommunal normgivning och avgiftsuttaget är offentligrättsligt grundat, att de civilrättsliga inslagen i rättsförhållandet är klart dominerande. Enligt kammarrätten utgör därmed uttag av avgift för gatumarksparkering ett undantag från den skyldighet att ta emot betalning i kontanter som annars följer av 5 kap. 1 § riksbankslagen. Kommunen har därför haft rätt att besluta om att avveckla betalning av parkeringsavgifter med kontanter. Med hänsyn härtill och då klaganden inte på annat sätt har visat att kommunens beslut strider mot lag eller annan författning ska överklagandet avslås.”
Kammarrättens beslut överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som dock vägrade prövnings-tillstånd (2018-03-23, Mål nr 2583-17) varför kammarrättens beslut står fast.

Tidsbegränsade ändamålsplatser - en överdriven parkeringsservice?

Ändamålsplatser, företrädesvis lastplatser, införs ofta begränsade till att gälla vissa tider vissa dagar med hänvisning till att de inte ska gälla på tider då ändamålet inte behövs eller uttryckt som att inte parkeringsutrymme ska begränsas i onödan. Ett vanligt förhållande är att en sådan ändamålsplats förläggs till en sträcka med en redan befintlig, annan parkeringsreglering. Den allmänna uppfattningen har varit – med visst stöd i tidigare avgjorda parkeringsmål – att regleringen med ändamålsplats ska ses som ett komplement till grundregleringen och att denna gällt under de tider ändamålsplatsregleringen inte varit gällande. Så är dock inte fallet!

På en gatusträcka med parkering tillåten mot avgift finns också mittpå en del som är reglerad som lastplats vardagar utom vardag före sön- och helgdag mellan klockan 7 och 12. Efter klockan 12 en vanlig vardag rapporterades en uppställd bil på grunden att avgift inte var betald. Fordonsägaren bestred betalningsansvaret med motiveringen att det var ”fri parkering efter klockan 12” medan Polismyndigheten hävdade att avgiftsplikt gällde när platsen inte var ändamålsplats.

Malmö tingsrätt (2014-09-18, Mål nr Ä 5427-14) undanröjde betalningsansvaret med huvudsakligt skäl, ”av 2 kap. 10 § vägmärkesförordningen (2007:90) följer att påbudsmärke ”Parkering” (E19) även gäller efter en kortare sträcka där annan bestämmelse om parkering eller stannande märkts ut. Stycket går inte att tolka på annat sätt än att påbudsmärke E19 gäller före och efter, men inte på ändamålsplatsen. Lokal trafikföreskrift kan därför inte sägas ha märkts ut på platsen och betalningsansvar för parkeringsanmärkningen ska därför undanröjas.”

Tingsrättens beslut överklagades vidare till både Hovrätten över Skåne och Blekinge (Mål nr ÖÄ 2854-14) och Högsta domstolen (Mål nr Ö 6176-14) som båda höll med tingsrätten och dess motivering. Konsekvensen är entydig. Antingen görs ändamålsplatserna ständiga till förfång för ytterligare begränsning av tillgängligt parkeringsutrymme eller så regleras ”övrig tid” på ändamålsplatsen med ytterligare utökning av en redan riklig utmärkningsflora. 

Nationellt register över PRH-tillstånd

På våra PRH-kurser brukar en allmän åsikt vara att ett nationellt register över alla PRH skulle försvåra fusk och missbruk. Denna uppfattning har SKL och kommunerna haft under många år och har därför upprepade gånger framfört till regeringen att ett sådant register för PRH borde inrättas. Svaret har alltid blivit nej med hänvisning till den personliga integriteten och att ett sådant register inte är finansiera, eftersom kommunerna inte velat stå för kostnaden. 
Nu verkar – glädjande nog – Näringsdepartementet ha en ny utredning på gång som ska undersöka möjligheten att inrätta ett sådant nationellt register. De frågor som ska analyseras är:
-          vilka uppgifter ska ingå
-          vem ska ha tillgång till uppgifterna
-          personliga integriteten i förhållande till dataskyddslagstiftningen
-          kostnaden
Just när det gäller kostnaden, får man hoppas att staten denna gång beaktar att kommunerna inte får ta ut avgift för handläggningen av PRH och kanske bidrar med sin del till ”kakan”. Dåvarande ministern bestämde 1992 att ”kommunerna får för närvarande inte ta ut avgift för handläggningen då frågan ska utredas ….” Det var kanske den här utredningen – 25 år senare - han tänkte på. Utredningen ska vara klar under året. 

Fusk och missbruk av PRH-tillstånd

En fråga vi tar upp på våra kurser om PRH-tillstånd är det fusk och missbruk som förekommer och hur man som handläggare ibland känner frustration då det är svårt att kunna göra något åt det. Men som tur är finns det många ihärdiga handläggare som gör vad de kan och ofta tillsammans med p-vakterna. En vanlig situation är där någon ”råkar” ha ett tillstånd liggande i bilen som man ”absolut inte vet vems det är och hur det hamnat där”. 
Men ibland slår rättvisan till, se ett aktuellt rättsfall här.

Åtgärder mot fusk och missbruk av parkeringstillstånd

Transportstyrelsen har nu beslutat att nya föreskrifter för handläggningen av ansökningar om parkeringstillstånd ska gälla från den 1 juli 2016. Föreskriften finns här

PRH-tillstånd kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har avgjort ett mål gällande överklagande av PRH-tillstånd. Man konstaterar att PRH-tillstånd utgör en civil rättighet i enlighet med Europakonventionens artikel 6 vilket innebär att beslut om sådana tillstånd ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Gällande lag innebär att beslut om färdtjänst enl Färdtjänstlagen  respektive bilstöd enl Socialförsäkringsbalken redan omfattas av denna möjlighet. Genom HFD utslag kommer även PRH-tillstånd hanteras i linje med andra beslut rörande tillgänglighet för funktionsnedsatta. 
Detta innebär att kommunens beslut om PRH kan överklagas inte bara till Länsstyrelsen och Transportstyrelsen, i enlighet med Lag om nämnder för vissa trafikfrågor, utan därefter också till i första hand Förvaltningsdomstolen - och om man får prövningstillstånd - vidare till Kammarrätten resp HFD.

nya föreskrifter för handläggningen av ansökningar om parkeringstillstånd

Regeringen har beslut om två ändringar som berör parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Den ena innebär att ett fordon får flyttas om ett ogiltigt parkeringstillstånd för rörelsehindrad har använts vid parkeringen. Den andra förändringen betyder att en kommun kan fastställa felparkeringsavgiften till högst 1300 kronor (idag högst 1000 kr) exempelvis för att kunna beivra felparkering på p-platser reserverade för rörelsehindrade. Ändringarna börjar gälla 1 mars 2017.
Regeringens pressmeddelande kan du läsa här