Priset på handboken "Utmärkt utmärkning" m.m.
Priset för att ladda ner den nya versionen av handboken "Utmärkt utmärkning" är beroende på storleken på den kommun/organisation som gör beställningen eftersom nerladdningen ger rätt att använda den för samtliga inom kommunen/organisationen. Priserna för kommuner är följande:

  • Kommun med mer än 300 000 invånare: 3 000 kronor + moms
  • Kommun 100 000 - 300 000 invånare: 2 500 kronor + moms
  • Kommun 50 000 - 100 000 invånare: 2 000 kronor + moms
  • Kommun 16 000 - 50 000 invånare: 1 500 kronor + moms
  • Kommun under 16 000 invånare: 800 kronor + moms

På liknande sätt är priset differentierat för andra organisationer än kommuner. Kostnaden för att ladda handboken kommer automatiskt fram när du när du går vidare med beställningen. Du kommer till beställning genom att klicka här.
OBSERVERA att om vi före den 1 januari 2024 gör någon uppdatering av handboken ingår en sådan uppdatering i avgiften. Vi vet att ett fåtal användare önskar sig en pappersversion av handboken och har därför tryckt upp några sådana. Eftersom antalet sidor är så stort och tryckkostnaden är hög tvingas vi ta 900 kronor + moms för den inklusive porto. Mejla till info@trafikkurs.se om du vill beställa ett exemplar! 
Om någon mot förmodan fortfarande är intresserad av den tidigare, nu inaktuella gratisversionen av handboken kan den rekvireras genom ett mejl till info@trafikkurs.se. 
Publicerat 2021-04-22 Uppdaterat 2021-06-18

Den nya upplagan av ”Utmärkt utmärkning” nu klar!
Den uppdaterade och omarbetade handboken ”Utmärkt utmärkning. Handbok för vägmärkens användning” är nu klar. Du kan köpa boken i form av en pdf som skickas för nedladdning. Du kommer till beställning genom att klicka här.
Den första upplagan av handboken som vi publicerade i december 2019 var ett försök att för första gången skapa en sammanställning av regler och erfarenheter för hur vägmärken ska användas i den trafikmiljö som kommunerna ansvarar för. Handboken har nu använts i ett stort antal kommuner samt utgjort kursdokumentation vid vår kurs ”Vägmärkens användning”. De kommentarer som getts av kommunala trafikingenjörer, deltagare vid våra kurser och andra som använt handboken visar att den är en nyttig och ofta nödvändig kunskapskälla. Men vi har också fått ett antal önskemål om förtydliganden och kompletteringar samt själva hittat ett antal brister. Vi valde därför att redan nu göra en uppdaterad och omarbetad upplaga av den tidigare handboken. I den nya handboken har texter om lagar och förordningar tillkommit, kommentarerna till respektive vägmärken har överarbetats och ett stort antal nya bilder har lagts till, inklusive ett antal foton som visar på vanliga felutmärkningar. Handboken omfattar 276 sidor.

Den tidigare upplagan av handboken arbetades fram med finansiellt stöd från Skyltfonden och kunde därmed avgiftsfritt laddas ner från vår hemsida. Denna uppdaterade och omarbetade handbok har däremot helt finansierats av Trafikkurs.se och vi tvingas därför ta ut en engångsavgift av användarna för att få tillgång till den. 
Att köpa boken innebär att alla de som arbetar inom din kommun/organisation får tillgång till filen och fritt kan kopiera ner den till sin egen dator, surfplatta eller mobiltelefon. Kostnaden för att ladda ner den hittar du när du går vidare med beställningen. Vi fakturerar kostnaden och skickar fakturan som en e-faktura till er organisation med 30 dagar som betalningsvillkor.
Publicerat 2021-03-17

Borde vi ha hjälmtvång för äldre cyklister?
Trafikverkets slutliga redovisning över antalet omkomna i trafiken år 2020 är nu klar och visar på historiskt låga siffror. Då omkom totalt 190 personer vilket är en minskning med 33 personer jämfört med året innan. 
Men det finns siffror i årets statistik som sticker ut. Trots att cyklandet ökat kraftigt under de senaste åren omkom bara sju cyklister på de kommunala gatorna. Och än mer överraskande; den yngste av dess cyklister var 62 år! En fråga blir då om vi fäst för lite uppmärksamhet på äldres trafiksäkerhet jämfört barnens? .............
Du kan hämta hela texten genom att klicka här
Publicerat 2021-03-10

Möjlighet att reservera p-platser för bilpooler dröjer
Det är sedan länge ett önskemål från många kommuner att kunna reservera p-platser på allmän platsmark för bilpooler. Regeringen tillsatte därför en utredning i augusti 2018 som i april 2020 lämnade ett väl genomarbetat förslag hur bilpooler skulle kunna genomföras. Utredningen fick namnet ”Motorfordonspooler – på väg mot ökad delning av motorfordon”. Med stöd av utländska erfarenheter bedömde man att de föreslagna åtgärderna skulle bidra till ökad användning av bilpooler och man föreslog att samtliga förslag skulle träda i kraft den 1 januari 2021. Så har tyvärr inte skett. Utredningen ligger för närvarande för beredning på Infrastrukturdepartementet som avser att skicka ut utredningen på remiss. Departementet kan dock för närvarande inte ange när detta kommer att ske. Genom att klicka här kan du ladda ner hela utredningen. 
Publicerat 2021-01-26

Nu kan kommunerna införa cykelgatorFrån och med den 1 december kan kommunerna reglera gator på ett nytt sätt som kallas cykelgata. Regleringen är i första hand tänkt att användas på lokalgator i städers centrala delar där trafiken består av en stor andel cyklister och där det inte finns plats att bygga cykelbanor eller cykelfält. På en cykelgata är maxhastigheten 30 km/h. Motorfordon måsta anpassa hastigheten efter cyklisterna. När man kör in på en cykelgata har man väjningsplikt mot alla fordon på cykelgatan. Två nya vägmärken har skapats, ett för cykelgata, E33, och ett för cykelgata upphör, E34. Klicka här för att läsa om vilka tillägg som införts i Trafikförordningen. 
Den kommun som planerar att införa en cykelgata kan hämta information om förutsättningarna i rapporten ”Cykelgator – en studie av cykelgatans förutsättningar i den svenska trafikmiljön”. Klicka här för att läsa hela rapporten.  
Publicerat 2020-11-30

Vem får reglera trafiken på enskilda vägar?
Många har upplevt att det är lite snårigt att hålla reda på vilka möjligheter vägföreningar m.fl. har – och inte har – att reglera trafiken på sina vägar. Vi har därför gjort en enkel vägledning som visar vilka regler som gäller, dvs. vad vägföreningen själv får bestämma om och vad som kommunen respektive länstyrelsen beslutar om. Du kan ladda ner vår vägledning genom att klicka här
Ny version publicerad 2020-12-21 Äldre version publicerad 2020-12-14

I höst kör vi igång med våra kurser på bred front!
Coronaläget ser nu bättre ut och vi räknar liksom Folkhälsomyndigheten med att praktiskt taget alla ska ha fått sin första vaccinspruta i början av hösten. Vi har därför schemalagt ytterligare två kurser i september, den första en grundkurs "Lokala trafikföreskrifter" onsdag-torsdag den 15-16 september, den andra en kurs "Vägmärkens användning" tisdag-onsdag den 21-22 september. Du kan läsa om kurserna på respektive kurssida där du också hittar länkar till anmälan. Skulle coronaläget göra det olämpligt att genomföra kurserna vid respektive tidpunkt kommer de att senareläggas. Det är då valfritt för dig om du vill låta din anmälan ligga kvar till det senarelagda kurstillfället. 
Vi noterar också ett stort intresse för kursen "Flyttning av fordon". En sådan kan komma under senhösten, men datum är ännu inte bestämt.
Publicerat 2021-05-04

Vilka har rätt att överklaga lokala trafikföreskrifter?
Flera Länsstyrelser har i överklagningsärenden sedan den nya förvaltningslagen trädde i kraft tolkat den som att enskilda inte har rätt att överklaga lokala trafikföreskrifter. Länsstyrelserna har i sina avgörande ansett att de lokala trafikföreskrifterna varit så kallade normbeslut och att den nya förvaltningslagen innebär att enbart polisen och Trafikverket har rätt att överklaga sådana beslut. Den tolkningen har hittills inte accepterats av de fall som gått vidare till Transportstyrelsen, till exempel vad som framgår i Transportstyrelsens beslut i ärende TSV 2020-1381, se sammanfattning av beslutet nedan. Du hittar hela Transportstyrelsens beslut genom att klicka här.
 XX har överklagat Länsstyrelsens i Stockholms län beslut att avvisa ett överklagande av Stockholms kommun om lokala trafikföreskrifter enligt lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor. Länsstyrelsen hänvisade till den nya förvaltningslagen (2017:90) och att föreskrifter (normbeslut) normalt inte får överklagas varför endast de som uttryckligen nämns i lagen, Polisen och de statliga väghållningsmyndigheterna får överklaga kommunens beslut. Transportstyrelsen, konstaterar att bestämmelserna i förvaltningslagen är subsidiära till annan lagstiftning och att det framgår av bland annat förarbetena till lagen om nämnder för vissa trafikfrågor att avsikten har varit att enskilda ska kunna överklaga normbeslut. Transportstyrelsen, som finner att XX får anses vara berörd av länsstyrelsens beslut, upphäver beslutet och återförvisar ärendet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
Publicerat 2020-11-25

Nya kraftigt differentierade felparkeringsavgifter i Tyskland
 Tyskland har nyligen infört helt nya böter och straffavgifter vid olika trafikförseelser. Tyskland har i motsats till Sverige nationellt gällande felparkeringsavgifter, enskilda kommuner har alltså inget inflytande över beloppens storlek. För en svensk trafikingenjör i en kommun är särskilt de nya felparkeringsavgifterna av intresse och kanske också uppseendeväckande. Generellt är felparkeringsavgifterna betydligt lägre än i Sverige och dessutom kraftigt differentierade beroende på förseelsens allvar. Principen är att ju längre en felparkering varat desto högre blir felparkeringsavgiften och samma gäller att avgiften blir högre om felparkeringen bedöms ha orsakat en risk eller en olycka. Vi har översatt de tyska avgifterna till svenska, du hittar dem genom att klicka här. För dem som klarar tyska språket hittar originalet genom att klicka här
Den tyska modellen med stor differentiering av avgifterna skapar sannolikt betydligt större acceptans för parkeringsövervakningen hos allmänheten än den svenska modellen med samma straff oberoende hur förseelsens allvar. Om det är någon kommun som skulle vilja pröva den tyska modellen finns idag inget som hindrar detta i den nuvarande lagstiftningen.  
Publicerat 2020-11-06

Lastbilschaufför fälld för våld mot p-vakt
En lastbilschaufför har fällts för att ha slagit och kränkt två kvinnliga parkeringsvakter. Mannen hade blivit väldigt ilsken när p-vakten påtalat för honom att han inte fick stanna sin lastbil på den aktuella platsen då det rådde stoppförbud. P-vaktens berättelse fick stöd av en kollega samt ett vittnes uppgifter. Tingsrätten fann det styrkt att mannen slagit kvinnan över bröstet. Mannen dömdes för våld mot tjänsteman till villkorlig dom förenat med 40 dagsböter om 160 kronor.
Domen överklagades till Svea hovrätt. Till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten det utrett att mannen också tagit tag i den andra vakten och skrikit till henne att ta bort den parkeringsbot hon precis satt fast på vindrutan till hans bil. Mannen dömdes av hovrätten för dels våld mot tjänsteman, dels för förgripelse mot tjänsteman. Straffet skärptes därför till villkorlig dom förenad med 50 timmars samhällstjänst. Du kan läsa mer om fallet och hela domen här
Publicerat 2020-10-26

Bilist friad från fortkörning för att skylten var skymd
 Svea Hovrätt har frikänt en person från fortkörning i Bjursås utanför Falun för att en 50-skylt var skymd. Enligt åklagaren hade han kört 79 km/tim men friades för att skylten skymdes av sly, buskar och växter. Klicka här så kan du läsa allt om domen. 
Publicerat 2020-10-20

HD gav de utländska bilisterna rätt i parkeringmålen
Högsta Domstolen har nu avkunnat sina domar i de tre likartade fallen med utländska bilister som inte klarat att knappa in fordonens registreringsnummer på rätt sätt. Hovrättens domar i de tre fallen hittar du genom att klicka på "Äldre nyheter". 
I ett av fallen handlade det om en kvinna som parkerade sin tyskregistrerade bil i Stockholm och betalade parkeringsavgift med en mobil betaltjänst. Hon fick en parkeringsanmärkning på grund av att hon hade angett registreringsnumret med bindestreck där det på registreringsskylten fanns mellanrum. Högsta domstolen gör bedömningen att kvinnan får anses ha fullgjort sin avgiftsskyldighet och att hon därför inte behöver betala någon felparkeringsavgift.
Enligt Högsta domstolen är det inte självklart hur ett registreringsnummer ska anges i aktuellt hänseende. Det har inte kommit fram något om att det i anslutning till parkeringen eller i den mobiltjänst som användes har funnits några närmare instruktioner om hur numret skulle anges. Vid den efterföljande kontrollen har det inte tagits någon hänsyn till de variationer som det finns anledning att räkna med när det gäller hur avstånd mellan olika led markeras vid angivande av i synnerhet utländska registreringsnummer.
Högsta domstolen anser att personerna har gjort vad som rimligen kan begäras av dem för att fullgöra sin avgiftsskyldighet. De behöver därför inte betala någon felparkeringsavgift. En likartad bedömning har gjorts i alla de tre målen. Du kommer till domen om kvinnan som parkerat sin tyskregistrerade bil genom att klicka här, men domskälen är alltså friande och likartade i alla tre fallen. 
En lärdom som kan dras av domen är att kommunerna inte har fokuserat tillräckligt på att göra det enkelt för den som parkerar att göra rätt när p-avgiften betalas. Ett vanligt misstag är att förväxla nollan med bokstaven o när registreringsnumret knappas in på displayen. Sådana misstag skulle relativt enkelt kunna undvikas om en varningstext kom upp på displayen när man knappar in ett registreringsnummer som inte finns i det svenska fordonsregistret. Här finns ett betydande utvecklingsarbete att göra både för kommunerna och de privata p-bolagen för att undvika att den som vill betala sin avgift hamnar i denna och liknade fällor. 
Publicerat 2020-10-10

Intressant dansk dom om annullerad felparkeringsavgift
Kan en bilist som matat in fel registringsnummer för sitt fordon vid parkering slippa felparkeringsavgift? Ja, är svaret enligt Höjesteret, dvs. Danmarks Högsta domstol. Där avgjordes den 18 juni ett mål där en bilist parkerat på en gata i Köpenhamn, betalat via en elektronisk parkeringsautomat, men missat en bokstav i fordonets registreringsnummer. Bilisten fick ett kvitto på sin betalning och trodde att allt var ok, men fick ändå en felparkeringsavgift. 
Höjesteret konstaterar i sitt domslut att det är dokumenterat att bilisten har betalat för parkeringen och att avgiften kommit kommunen till del.  Även om han knappat in ett felaktigt registreringsnummer fanns i det aktuella fallet inget annat fordon som hade detta registreringsnummer i det danska fordonsregistret och någon risk för missbruk fanns därmed inte. Under dessa omständigheter fann domstolen att gällande lagstiftning inte ger Köpenhamns kommun rätt att vidhålla felparkeringsavgiften, även om parkeringsvakten i kontrollsituationen inte kunde se om bilisten hade betalt parkeringen. 
Som en dansk läsövning kan du läsa hela domen genom att klicka här. Särskilt intressant är att Sveriges Högsta Domstol ska fatta avgörande i tre likartade fall nu i september, se nedanstående nyhet publicerad 2020-03 01.  
 Publicerat 2020-07-22

Låt inte p-avgifterna fungera som extra inkomst
Är det rimligt att kommunerna både har makt att bestämma p-avgifter och felparkeringsavgifter, att anställa ett valfritt antal p-vakter och sedan kassera in hela intäkten till kommunens egna budget? Det frågar sig Jan Söderström i en debattartikel som publicerades i Svenska Dagbladet söndagen den 28 juni. Det problem han pekar på är att särskilt storstäderna börjat tänja på lagstiftningens gränser hur avgifterna får användas. En lösning som föreslås är att omvandla avgifterna till en statlig skatt. Du hittar hela artikeln genom att klicka här
Publicerat 2020-07-11

Ny dom om parkeringsövervakning på tomtmark
En ny dom från Svea Hovrätt visar på vikten av tydliga avtal mellan den som anlitas för parkeringsövervakningen och markägaren när det gäller kontrollavgift enligt lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP). Det företag som hade anlitats för övervakningen förlorade målet, dels för att de inte visste vilket område man hade övervakning i när kontrollavgiften utfärdades, dels att de i domstolsprocessen åberopade ett tilläggsavtal som inte gällde vid rapporteringstillfället. Du kan läsa hela domen om du klickar här
Publicerat 2020-04-20

P-böterna är ett hot mot rättssamhället
En debattartikel med denna provocerande rubrik publicerades på Brännpunkt i Svenska Dagbladet söndagen den 5 april. Artikelförfattare är Boel Flodgren, professor i Handelsrätt vid Lunds universitet och tidigare rektor där samt Niclas Arvidsson, docent i civilrätt vid samma universitet. Boel Flodgren har som forskare granskat det rättssystem som gäller inom parkeringslagstiftningen och bland annat jämfört det svenska systemet med det i grannländerna. Artikeln innebär hård kritik av de regler som gäller för de som fått en felparkeringsavgift på gatumark men i ännu högre grad av de privata p-bolagens verksamhet på tomtmark. Slutsatsen i artikeln är att det nu är hög tid att Sverige ser över sin parkeringslagstiftning och anpassar sig till moderna rättssäkerhetskrav som man redan gjort i våra nordiska grannländer. Du kan läsa hela artikeln genom att klicka här.
 Publicerat 2020-04-07

Quiz om vägmärken

Genom att klicka här hittar du svaren på vår andra quiz om vägmärken.
Publicerat 2020-05-16

Genom att klicka här hittar du svaren på vår första quiz om vägmärken.
Publicerat 2020-02-20

Högsta domstolen behandlar överklaganden om felparkering

Det är sällsynt att överklaganden av felparkeringsavgifter når ända upp till Högsta Domstolen. Men nu ligger tre likartade fall där för prövning, alla tre handlar om utländska förare som knappat in sina registreringsnummer på parkeringsautomaten, betalat och fått en parkeringsbiljett. Men på grund av att länder använder annan standard för registreringsnumren än Sverige har p-vakten inte kunnat godkänna parkeringsbiljetten. Du kan läsa om ett av fallen genom att klicka här. 
Intressant är att alla tre fallen har behandlats av Svea Hovrätt, men att hovrätten trots fallens likartade karaktär frikänt i två fall men fällt i det tredje. Detta troligtvis på grund av att olika avdelningar inom hovrätten dömt i de tre fallen. Du kan läsa de tre hovrättsdomarna genom att klicka här: Dom 1, Dom2, Dom3. Du kan också här läsa vad professor Boel Flodgren anser om brister i det svenska parkeringssystemet.
Frågan är om förare ska kunna fällas för felparkering om de betalat sin p-avgift och fått vad de tror är en giltig p-biljett? Vad Högsta Domstolen kommer till i sin prövning är därför av stor betydelse för p-övervakningen både på gatumark och tomtmark. Högsta Domstolen väntas komma med sitt avgörande i slutet av april. 
Publicerat 2020-03-01 

Transportstyrelsen säger nej till Stockholms cykelregler

Den 20 februari fattade Transportstyrelsen beslut i striden om det ska vara tillåtet med cykling mot enkelriktning.  Stockholms kommun hade under 2018 och 2019 fattat beslut om enkelriktning på ett stort antal gator i centrala Stockholm men med undantag för cykel. Beslutet överklagades och ärendet har alltså nu slutligt avgjorts av Transportstyrelsen. 
Beslutet innebär att Stockholm nu måste upphäva de lokala trafikföreskrifterna som cykelreglerna berör och ändra utmärkningen. Totalt handlar det om 357 föreskrifter. Alternativet för Stockholm för att skapa gena betingelser för cyklisterna är då att använda märke C3 ”Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass II” på motsvarande sätt som många andra kommuner gjort för att underlätta för cyklister med genare förbindelser och undvikande av onödiga omvägar.
Intressant i Transportstyrelsens beslut är att man överhuvudtaget inte alls berör frågan om trafiksäkerheten.  Man berör heller inte varför den reglering man nu underkänner i Sverige kan vara tillåten och anses trafiksäker i ett stort antal europeiska länder.  Du kan läsa hela Transportstyrelsens beslut genom att klicka här.  
Publicerat 2020-02-23

Nytt domstolsbeslut om PRH-tillstånd

Kammarrätten fattade den 10 oktober 2019 beslut i ett mål som innebär att man avslog en ansökan om PRH-tillstånd för en 8-årig pojke. Pojken har omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar som påverkar hans psykiska förmåga. Fysiskt kan han förflytta sig, men på grund av sina funktionsnedsättningar har han ett tillsynsbehov. 
Inledningsvis avslog Trafiknämnden i Göteborg ansökan om PRH-tillståndet. Beslutet överklagades då till Länsstyrelsen som också avslog överklagandet liksom Transportstyrelsen dit det gick vidare.
Ansökan överklagades då till Förvaltningsrätten som i motsats till tidigare instanser biföll överklagandet med motivering att begreppet rörelsehinder även måste omfatta hinder på grund av psykisk funktionsnedsättning. Ärendet överklagades då vidare av Trafiknämnden till Kammarrätten i Göteborg. Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom och fastställde alltså Trafiknämndens ursprungliga beslut. Det beslutet överklagades i sin tur till Högsta förvaltningsdomstolen som i beslut den 12 februari i år beslöt att inte bevilja prövningstillstånd. 
Rättsprocessen är en god illustration till vilken uppsjö av jurister och domstolar som numera kan involveras för att avgöra en enda ansökan om PRH-tillstånd. Läs mer om processen genom att klicka här. 
Publicerat 2020-02-17

Rekordlågt antal omkomna i trafiken 2019

Enligt Trafikverkets preliminära siffror omkom 223 personer i trafiken förra året. Detta är en historiskt låg siffra. Dödstalen har i stort sett halverats sedan är 2007. Minst lika anmärkningsvärd är den dramatiska minskningen av antalet omkomna på det gatu- och vägnät som kommunerna har ansvaret för. De första åren efter millennieskiftet omkom där 130-140 personer varje år. Resultatet för 2019 på det gatu- och vägnätet var endast 35 omkomna. Klicka här för att läsa hela artikeln!
Publicerat 2020-02-11

Nya handboken om vägmärken nu klar

Arbetet med den handbok om vägmärkens användning som pågått under mer än ett år är nu klart. Du hittar den färdiga handboken nedan i form av en e-bok som är fritt tillgänglig för nedladdning, du kan också klicka direkt här. Handboken innehåller en sammanställning av regler och erfarenheter för användning av vägmärken i den trafikmiljö som kommunerna ansvarar för. Någon sådan handledning för vägmärkenas användning har tidigare inte funnits i sammanställd form. Handboken har fått namnet ”Utmärkt utmärkning – handbok om vägmärkens användning” och kan ses som en fortsättning på boken ”Utmärkta föreskrifter – en handbok om lokala trafikföreskrifter”. Handboken omfattar inte lokaliseringsmärken eftersom dessa kräver en egen handbok och samma gäller för vägmärken i samband med vägarbeten. 
Handboken kommer att utgöra underlag för den kurs om vägmärkens användning som kommer att arrangeras av oss. Kursen blir en tvådagarskurs där vi fokuserar på betydelsen av rätt använda och uppsatta vägmärken liksom på att de vägmärken och tilläggstavlor kombineras så att budskapet blir begripligt. Mer info samt länkar till anmälan hittar du på kurssidan!
Du kommer till  till handboken "Utmärkt utmärkning" genom att klicka här.
Senast rev 2020-02-27

Transportstyrelsen tvingar Stockholm att slopa p-avgifterna på 193 gator i Hägersten

I ett beslut som Transportstyrelsen fattade den 26 augusti tvingas nu staden slopa parkeringsavgifterna på 193 gator i stadsdelen Hägersten i södra Stockholm. Parkeringsavgifterna infördes i början av år 2018 på samtliga gator i området med avgifter om 5 kronor per timme under vardagar kl. 7-19. Bebyggelsen i Hägersten består till helt övervägande del av småhusbebyggelse där det normalt aldrig förekommer några parkeringsproblem. Beslutet överklagades därför av en privatperson på samma grunder som parkeringsavgifterna i Bromma hade överklagats. Ärendet har nu slussats via Länsstyrelsen – som avslog överklagandet – till Transportstyrelsen, som gav den klagande rätt. 
I sin bedömning konstaterar Transportstyrelsen bland annat att 
”kommunen behöver på ett tydligare sätt visa att det föreligger ett behov för regleringen på de aktuella gatorna i Hägersten ……..De strategier, planer och annat underlag som kommunen skickat in till Transportstyrelsen kan därför inte anses visa att det föreligger behov av lokala trafikföreskrifter om avgiftsplikt för parkering av fordom för trafikens ordnande”.
I sitt beslut gör också Transportstyrelsen en utförlig analys av vem som har rätt att överklaga ett beslut om lokala trafikföreskrifter. Kort sammanfattat konstaterar man att den klagande berörs av avgiftsbesluten i egenskap av kommuninnevånare ”och har därmed har ”ett berättigat intresse att få dessa särskilda trafikregler prövade”.   
Konsekvenserna för kommunerna  av detta rättsfall kommer givetvis att redovisas och diskuteras vid kursen "Parkering - policy och juridik" den 29 oktober. 
Du hittar hela Transportstyrelsens beslut genom att klicka här
Publicerat 2019-08-27 

Nya föreskrifter om vägmärken trädde i kraft 1 augusti 2019

Transportstyrelsens har nu publicerat nya "Föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:74) om vägmärken och andra anordningar". 
Motivet för de nya föreskrifterna är att regeringen genomfört ändringar i vägmärkesförordningen (2007:90), infört nya vägmärken och andra anordningar samt att det blir en ny struktur och namn på vissa vägmärken och andra anordningar. Detta medförde att Transportstyrelsens föreskrifter var i behov av ändring så de överensstämmer med förordningen.
Föreskrifterna ersätter fyra föreskrifter;
·     Trafiksäkerhetsverkets regler (TSVFS 1984:32) om utmärkning enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering
·     Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1989:116) om bomanläggningar i plankorsningar
·     Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar
·     Vägverkets föreskrifter (VVFS 2008:272) om storlekar på vägmärken och andra anordningar
De nya föreskrifterna trädde ikraft den 1 augusti 2019. Vägmärken och andra anordningar enligt äldre bestämmelser som till storlek eller utformning som inte stämmer med den nya författningen får användas tills vidare, dock längst till utgången av år 2030. 
Den nya handbok om vägmärkens användning som vi nu utarbetar med visst stöd från Skyltfonden kommer att bygga på de nya föreskrifterna och allmänna råden. Handboken beräknas vara klar senare under hösten. Se vidare info om handboken i tidigare nyhet på denna hemsida!
De nya föreskrifterna och allmänna råden (TSFS 2019:74) hittar du genom att klicka här.
Om du också vill ta del konsekvensutredningen, remissammanställningen m.m. klickar du på här.
Publicerat 2019-08-21 

beslutsblanketten för fordonsflyttning ändrad

Den 1 juli  började Vägtrafikdatalagen (2019:369) resp Vägtrafikdataförordningen (2019:382) att gälla. Sammanfattningsvis handlar detta om att vägtrafikregistret som tidigare reglerades i Lag/förordning om vägtrafikregister nu har uppdaterats med hänsyn till GDPR -skydd för personuppgifter. En konkret ändring som dock berör alla kommuner är att förordningen om flyttning av fordon ändrats i 2 § punkt 3 b. Med anledning av detta har vi uppdaterat blanketten för flyttning av fordon som ni kan ladda ner här.
Publicerat 2019-07-04 

Klicka här för att se den nya blanketten.  

2018 bra år för kommunernas trafiksäkerhet

Trafikverket har nu publicerat sin rapport ”Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2018”. Av rapporten framgår att 2018 blev ett svart år för svensk trafiksäkerhet, under året omkom 324 personer i vägtrafiken vilket är 72 fler än året innan. Ökningen har uteslutande skett på det statliga vägnätet, framförallt på vägar med hastighetsgräns på 70 – 90 km/tim. På kommunernas vägnät har däremot olyckorna minskat något. För 2018 beräknas det totala antalet allvarligt skadade till drygt 4 200. Det är minskning från år 2017 med cirka 300 personer. Du hittar hela rapporten genom att klicka här
En djupare analys av de omkomna på det väg- och gatunät där kommunerna är väghållare visar på några anmärkningsvärda siffror. Det mest glädjande är att antalet omkomna på kommunernas väg- och gatunät mer än halverats de senaste 20 åren. Under åren 1999 – 2001 omkom där mellan 130 och 140 personer varje år. De senaste åren har antalet legat på ca 45-65 omkomna, år 2018 blev antalet 59 personer. 
Arbetet med att minska olyckorna med barn har under lång tid inriktats på att skapa skyddade miljöer där de kan leka och ta sig till och från skolan utan att möta komplexa trafiksituationer. Detta arbete har i hög grad burit frukt, av de fotgängare och cyklister som omkom på det kommunala gatunätet 2018 var 3 barn under 15 år och detta antal har under senare år stadigt legat under 5 omkomna per år. 
Cykelolyckorna på kommunernas gator och vägar har också minskat trots ett ökat antal cyklister runt om i landets tätorter. 11 cyklister omkom förra året, vilket bara är hälften jämfört med för 20 år sedan. 
Både bland fotgängare och cyklister är äldre personer kraftigt överrepresenterade. Av 20 omkomna fotgängare var 12 över 70 år. Den yngsta cyklisten som omkom år 2018 var 34 år och 7 över 60 år. Tyvärr är hjälmanvändningen fortfarande mycket låg bland cyklisterna och fler liv hade kunnat sparas om de som råkade ut för olyckorna hade burit hjälm. 
Sammantaget visar analysen att kommunernas trafiksäkerhetsarbete varit mycket framgångsrikt under de senaste decennierna. För en trafikantkategori har det dock varit svårt att hitta effektiva åtgärder, nämligen för motorcyklisterna. Trots att antalet motorcyklister är relativt få jämfört med antalet cyklister var antalet omkomna mc-förare på kommunernas gator och vägar lika många under 2018, 11 personer. Däremot var åldersfördelning omvänd jämfört med cyklisterna, 7 av de omkomna mc-förarna var under 40 år. 

Samverkan om bilmålvakter och andra fordonsrelaterade skulder

Begreppet bilmålvakt används om personer som går med på att registreras som ägare till ett fordon i stället för fordonets verklige ägare. Genom att använda en bilmålvakt slipper fordonets verklige ägare betalningsansvar för fordonsrelaterade skatter och avgifter eftersom den registrerade ägaren (dvs. bilmålvakten) är betalningsskyldig men saknar utmätningsbara tillgångar. Bilmålvakten betalar därför aldrig varken skatter eller avgifter och staten och kommunerna går därmed miste om stora intäkter.
År 2017 rapporterade Transportstyrelsen att bilmålvakter hade skulder på 1,9 miljarder kronor i obetalda skatter, böter och avgifter, och att 151 personer var registrerade som ägare av fler än 100 fordon (oräknat bilhandlare). För några år sedan uppskattades att enbart i Malmö ägdes 10 % av bilarna av målvakter, vilket ledde till att stadens gatukontor årligen förlorade 25 miljoner i felparkeringsavgifter.
Eftersom bilmålvakter är en del av den organiserade brottsligheten samlar nu samhället sina resurser för att så långt det är möjligt förhindra denna typ av bedrägeri. Vid ett samverkansmöte på Trafikkontoret i Göteborg i början av april möttes myndigheter och kommuner som har intresse av att få bukt med problemet. Deltagare i mötet var representanter från de tre storstadskommunerna, Sigtuna kommun, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Transportstyrelsen. 
Vid mötet diskuterades och jämfördes effektiviteten av de olika sätt som kommunerna och de statliga myndigheterna använder för att hantera brottsligheten. Bland annat kunde Malmö peka på ett framgångsrikt projekt där man i samverkan med Kronofogdemyndigheten arbetar med att försätta bilmålvakterna i konkurs.
Hela gruppen av intressenter kommer i fortsättningen att träffas en gång per år. Sammankallande för arbetet är Sveriges Kommuner och Landsting som dock inte hade möjlighet att närvara vid mötet i Göteborg. 

Handbok om vägmärkens användning kommer!

Inom Trafikkurs.se pågår nu arbete med en handbok om vägmärkens användning. Handbok kommer att innehålla en sammanställning av regler och erfarenheter för användning av vägmärken i den trafikmiljö som kommunerna ansvarar för. Någon egentlig handledning för vägmärkenas användning har tidigare inte funnits i sammanställd form. Viss vägledning ges i VGU (Vägars och gators utformning) och några kommuner har liksom Trafikverket upprättat egna anvisningar. Den handbok som nu tas fram har preliminärt fått namnet ”Utmärkt utmärkning” och kan ses som en fortsättning på boken ”Utmärkta föreskrifter – en handbok om lokala trafikföreskrifter”. Handboken kommer inte att omfatta lokaliseringsmärken eftersom dessa kräver en egen handbok och samma gäller för vägmärken i samband med vägarbeten. 
Kostnaderna för vägmärken innebär att det är viktigt att användningen sker både juridiskt riktigt och på ett kostnadseffektivt sätt. Vägmärken är en betydande post i väghållningsbudgeten. Kostnaden för inköp av vägmärken är hög, för framför allt lokaliseringsmärken, och därtill kommer kostnader för personal, fordon m.m. som behövs för uppsättning och underhåll.  
Skyltfonden bidrar till finansieringen av handboken som beräknas bli klar vid kommande årsskifte. Den kommer att finnas fritt tillgänglig digitalt på Trafikkurs.se hemsida och boken kommer dessutom att utgöra underlag för kurser om vägmärkens användning som kommer att arrangeras av Trafikkurs.se. 

Mallar för information om parkeringstillstånd för rörelsehindrade

Deltagarna vid våra kurser om PRH-tillstånd  har vid flera tillfällen önskat sig exempel på hur man kan utforma informationen till de som söker
PRH-tillstånd och informationen om vilka parkeringsregler som gäller för de som fått PRH-tillstånd. Nedan hittar du den information som Göteborg använder för de som vill söka PRH-tillstånd samt den generella information om parkeringsregler för de som får sådant tillstånd. Den senare har tagis fram inom ramen för vår kursverksamhet. Exemplen bör givetvis anpassas efter de önskemål och förutsättningar som gäller i respektive kommun. 

Stockholm föreslår kraftigt höjda felparkeringsavgifter

Stockholm föreslår en kraftig höjning av de nu gällande felparkeringsavgifterna. Det föreslagna spannet är 900 kronor - 1 300 kronor mellan lägsta och högsta avgift. Du hittar de föreslagna nya felparkeringsavgifterna här. De planerade höjningarna har kritiserats och debatterats på Dagen Nyheters debattsida. Du hittat de olika inläggen i debatten här.

Stockholm har nu anpassat parkeringsavgifterna efter Transportstyrelsens beslut

Stockholm beslutade den 21 februari att ändra parkeringsreglerna i Bromma på det sätt överklagandet av parkeringsavgifterna i Bromma avsåg. Det innebär att staden nu rättat sig efter Transportstyrelsens beslut att inte avgiftsbelägga de gator där avgifter inte behövs för att ordna trafikenHär hittar du Stockholms beslut, som också inkluderar en karta över det område där parkeringsavgifterna nu slopas. 
Det återstår nu att se hur Stockholm kommer att agera när det gäller parkeringsavgifterna i andra stadsdelar med liknande gator som de som finns i Bromma. Den parkeringsplan som staden besluta om år 2016 innebär att avgift gäller på samtliga gator också i Hägersten, Enskede och Bagarmossen. Man har hittills inte anmält några planer att ändra parkeingsavgifterna där.

Transportstyrelsen underkänner parkeringsavgifter i Stockholm

Stockholms stad antog i juni 2016 en parkeringsplan som innebar att samliga gator som staden förvaltar successivt skulle avgiftsbeläggas. Också de mest lågtrafikerade villagatorna skulle få en parkeringsavgift om 5 kronor per timme under dagtid. För Brommas del infördes avgifterna i februari 2018. De lokala trafikföreskrifterna om avgifter överklagades då med hänvisning till att den kommunala avgiftslagen (Lag 1957:259) anger att "I den omfattning som behövs för att ordna trafikenfår en kommun ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering." Transportstyrelsen biföll överklagandet och upphävde därmed 289 lokala trafikföreskrifter som handlade om parkeringsavgifter i Bromma. Enligt Transportstyrelsen borde kommunen ha utrett och motiverat beslutet att införa parkeringsavgift bättre. Alternativa lösningar och konsekvenser för vald lösning borde ha belysts i utredningen. Slutsatsen av Transportstyrelsens beslut är alltså att parkeringsavgifter inte får införas på en gata om avgiften inte behövs för att ordna trafiken. Som framgår av bilden började staden redan dagen efter beslutet att tejpa över de aktuella märkena. Här hittar du all info om Transportstyrelsens beslut. 

Lagen som skulle förhindra bilmålvakter verkningslös

En färsk dom från Högsta domstolen visar att de ändringar som gjordes i Flyttningslagen och Förordningen om flyttning av fordon år 2014 är verkningslös. Bristen i lagen och förordningen handlar om en tydlig definition av vem som är ägare av ett fordon vid en viss tidpunkt. Lagen skriver bara om ägaren men borde ha definierat ägaren som den som när överträdelsen skedde var antecknad som fordonets ägare i vägtrafikregistret. Läs hela HD-domen här
I det aktuella fallet hade Malmös parkeringsövervakning den 8 mars 2017 flyttat ett fordon som hade mer än 5 000 kronor i felparkeringsavgifter.  Ägare av fordonet var då enligt vägtrafikregistret Jalil Ibrahim Sabih. Emellertid kom det in en anmälan till vägtrafikregistret att Mirna Daabas hade köpt fordonet dagen innan flyttningen, dvs. den 7 mars och vilket antecknades i vägtrafikregistret den 10 mars. 
Eftersom Mirna Daabas hävdade att hon var den verkliga ägaren av fordonet vid tiden för flyttningen och hon ju som ägare inte hade några felparkeringsavgifter krävde hon att få tillbaka bilen. Och hon fick rätt ända upp i Högsta domstolen, eftersom domstolen konstaterade att man i lag och förordning bara talat om ägaren. Formuleringarna om vem som ägare vid en viss tidpunkt visar alltså att om en bilmålvakt får sitt fordon flyttat är det enkelt att visa att bilen dagen innan såldes till en annan person som inte har några felparkeringsavgifter. För hindra möjligheter till fusk är det nu angeläget att täppa till denna lucka i lagen. 

Glöm inte kravet på förordnanden för inhyrda p-vakter!

Det finns anledning att påminna om kravet att alla inhyrda p-vakter måste ha personliga förordnanden och behovet att kontrollera att de är aktuella och fortfarande gäller. I Knivsta kommun hade man missat detta och står nu inför risken att tvingas betala tillbaka felparkeringsavgifter som utfärdats under en följd av år. Läs mer här.
För p-vakter anställda i kommunen behövs inget särskilt förordnande, utan själva anställningen likställs med ett förordnande. Om man däremot anlitar en entreprenör för övervakningen så måste alla dessa vakter ha ett aktuellt förordnande – detta gäller även om p-vakten är anställd i kommunalt bolag.
           SFS 2012 :213 6 §
          Parkeringsvakter förordnas av kommunen. Till parkeringsvakter får förordnas arbetstagare hos
          1.  kommunen,
          2. andra kommuner,
          3. kommunala parkeringsaktiebolag,
          4. sådana kommunala trafikaktiebolag som inom kommunen bedriver linjetrafik      enligt yrkestrafiklagen (2012:210),
          5. sådana bevakningsföretag som omfattas av lagen (1974:191) om    bevakningsföretag.
          Som ett förordnande enligt första stycket ska också anses ett beslut av kommunen om anställning som parkeringsvakt eller motsvarande.

Ett förordnande får inte ske utan att godkänd utbildning enligt RPSFS föreskrifter är genomförd. Härhittar du föreskrifterna. 
P-vakterna ska ochså genomgå fortbildning för att behålla och förnya sina kunskaper. Det är också så att en parkeringsvakt som under mer än ett år inte har utfört parkeringsövervakning ska genomgå fortbildning innan sådan tjänstgöring återupptas.

Nya cykel- och gångregler från 15 oktober   

Cykelpassage
För att prioritera cyklister och förare av moped klass II där en cykelväg korsar en bilväg kan det finnas anlagt en cykelöverfart. Där gäller väjningsplikt för fordonen på bilvägen. Vill man inte prioritera cyklisterna och mopedförarna, men ändå tydliggöra var de korsar bilvägen, kan det finnas en cykelpassage.Där gäller väjningsplikt för cyklisterna och mopedförarna som korsar bilvägen.
Den ändring som nu sker innebär att det måstefinnas markering M16 för att en cykelpassage ska finnas (SFS 2018:1560). Tidigare innebar reglerna att det var valfritt att använda markering vilket självklart orsakat tveksamheter, inte minst när det gäller förbudet att stanna före en sådan passage.
Det är dock fortfarande ett stort problem att samma typ av markering – M16 – ska användas för både cykelpassage och cykelöverfart, trots att reglerna för vem som har väjningsplikt är helt motsatta. När man som cyklist närmar sig en gata ser man ingen skillnad på om markeringen anger cykelpassage (då har man väjningsplikt) eller cykelöverfart (då har fordonen på körbanan väjningsplikt). För att lösa problemet är vår uppfattning att regeringen borde föreskrivit olika typer av markering för cykelpassage respektive cykelöverfart.  

Markering M16 Cykelpassage eller cykelöverfart
Tidigare fanns en föreskrift som tillät väghållaren att endast markera ena linjen på en cykelöverfart, då det fanns ett övergångsställe intill.  Transportstyrelsen upphävde emellertid denna föreskrift hösten 2010 - utan att samtidigt se till att annat lagstöd skapades. Väghållarna har nu åtta år senare återfått lagstödet genom ett tillägg i Vägmärkesförordningen vid markering M16 (SFS 2018:1558), och nu omfattas både cykelpassage och cykelöverfart:
Markeringen M15, övergångsställe, får utgöra en av begränsningslinjerna till en cykelpassage eller en cykelöverfart 

Cykelbox
För att prioritera cykeltrafik i trafiksignaler har en del väghållare sedan länge skapat ett ”friutrymme” framför den övriga trafiken genom att anlägga en stopplinje längre bak för andra fordon än cyklar. Denna företeelse blir nu också laglig att utföra och ska ske genom markering M18, Cykelbox (SFS 2018:1558).
Närmare föreskrifter om hur markeringen får anläggas förväntas komma från Transportstyrelsen inom kort. 

Gåendes placering
Det förefaller finnas trafikregler för de flesta situationer, men hur gående ska bete sig på en gemensam gång- och cykelbana har uppenbarligen saknats. Nu har emellertid också detta fått en trafikregel. 
Sedan tidigare finns regler i Trafikförordningen som innebär att gående som använder vägrenen eller körbanan om möjligt ska gå längst till vänster i färdriktningen. Nu gäller detta även för gående på en gemensam gång- och cykelbana (SFS 2018:1559).

Nya regler om Miljözoner från 1 juli 2020

1 januari 2020 träder ett omfattande regelverk om miljözoner ikraft. Genom ändringar i Trafikförordningen ges kommunerna möjlighet införa miljözoner i 3 klasser (SFS 2018:1562)
·      Miljözon klass 1 – omfattas av tunga bussar och tunga lastbilar
·      Miljözon klass 2 – omfattas av lätta bussar, lätta lastbilar och personbilar
·      Miljözon klass 3 – omfattas av de fordon som anges i klass 1 och 2
Kommunen får – precis som när det gäller tättbebyggt område – ett övergripande mandat att besluta lokala trafikföreskrifter om miljözoner.
Det införs ett nytt vägmärke (SFS 2018:1561) som måste användas för utmärkning av miljözon klass 2 respektive 3. Miljözon klass 1, som motsvarar vad som gäller idag, behöver fortfarande inte märkas ut.
Ett antal generella undantag från bestämmelserna om miljözoner införs, bl.a. får fordon vars förare eller passagerare har PRH färdas fritt. Vår förhoppning är att Regeringen till 2020 ska komma i mål och besluta om ett spärregister för PRH-tillstånd. Kommunerna har länge efterfrågat ett sådant för att kunna förhindra, eller åtminstone mildra, det fusk och missbruk som nu förekommer. Möjligheten med fritt tillträde till miljözoner är en fördel för de som verkligen behöver det, men lär inte minska benägenheten till användning utanför reglerna.

PRH-tillstånd föreslås ge tillträde till miljözoner

Det pågår ett arbete inom regeringskansliet i syfte att ge kommunerna möjlighet besluta om miljözoner även för lätta fordon. I detta sammanhang har regeringen nu också skickat ut ett förslag som bl.a. innebär att både fordon vars förare eller passagerare innehar ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade (PRH) och fordon som anpassats eller anskaffats med bilstöd ska vara tillåtna köra inom en sådan miljözon oberoende av vilken EU-klassning som gäller för fordonet. Hela förslaget hittar du här.
Det är självklart att man bör underlätta för personer med rörelsehinder att komma till de målpunkter man vill - även om de ligger inom en miljözon. Regeringens förslag behandlar dock inte att det också finns nackdelar med förslaget, nämligen att missbruk och fusk med PRH-tillstånden kan öka om man ger ytterligare en fördel för den som använder tillståndet. Risken är nämligen att det uppstår ökad handel med tillstånd eller att man helt enkelt lånar ut tillståndet till någon annan. 
Från kommunernas sida har ett förslag till åtgärder mot missbruk och fusk sedan länge varit att inrätta ett nationellt register över PRH-tillstånd. Då skulle möjligheterna till fusk begränsas i väsentlig omfattning. Regeringen utredde frågan under 2017, men tyvärr har detta arbete ännu  inte avslutats, utan frågan utreds fortfarande internt på Näringsdepartementet. I samband med att man nu föreslår ytterligare en fördel för den som innehar PRH-tillstånd vore det hög tid att genomföra förslaget om nationellt PRH-register.

Cyklar och bilar på samma bana

Från och med den 1 augusti blev det tillåtet för cyklister och förare av moped klass II att köra på körbana även om det finns en cykelbana. Detta gäller om den högsta tillåtna hastigheten på körbanan är högst 50 kilometer i timmen. Det är fortsatt möjligt att cykla i körbanan om det är högre hastighet under förutsättning att det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge. 
Den nya regeln gäller cykel oavsett antal hjul eller cykelns bredd. Möjligheten gäller endast för cyklister från 15 år och endast under förutsättning att särskild försiktighet iakttas. Beslutet innebär en förordning om ändring i trafikförordningen som du hittar här.

Kontanthantering av parkeringsavgifter - snart ett minne blott?

Genom ett politiskt beslut i Stockholms kommun är inriktningen att ta bort mynthanteringen i stadens parkeringsautomater för den offentligrättsliga parkeringen. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten på grunden att beslutet var olagligt med hänvisning till 5 kap. 1 § andra stycket (1988:1385) om Sveriges riksbank som anger ”sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel”.

Förvaltningsrätten avslog överklagandet, vilket beslut i sin tur överklagades vidare till Kammarrätten i Stockholm som också avslog överklagandet (2017-04-13, Mål nr 4350-16) och då med i huvudsak följande motivering. ”Kammarrätten anser, trots att villkoren för parkering på gatumark bestäms genom kommunal normgivning och avgiftsuttaget är offentligrättsligt grundat, att de civilrättsliga inslagen i rättsförhållandet är klart dominerande. Enligt kammarrätten utgör därmed uttag av avgift för gatumarksparkering ett undantag från den skyldighet att ta emot betalning i kontanter som annars följer av 5 kap. 1 § riksbankslagen. Kommunen har därför haft rätt att besluta om att avveckla betalning av parkeringsavgifter med kontanter. Med hänsyn härtill och då klaganden inte på annat sätt har visat att kommunens beslut strider mot lag eller annan författning ska överklagandet avslås.”
Kammarrättens beslut överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som dock vägrade prövnings-tillstånd (2018-03-23, Mål nr 2583-17) varför kammarrättens beslut står fast.

Tidsbegränsade ändamålsplatser - en överdriven parkeringsservice?

Ändamålsplatser, företrädesvis lastplatser, införs ofta begränsade till att gälla vissa tider vissa dagar med hänvisning till att de inte ska gälla på tider då ändamålet inte behövs eller uttryckt som att inte parkeringsutrymme ska begränsas i onödan. Ett vanligt förhållande är att en sådan ändamålsplats förläggs till en sträcka med en redan befintlig, annan parkeringsreglering. Den allmänna uppfattningen har varit – med visst stöd i tidigare avgjorda parkeringsmål – att regleringen med ändamålsplats ska ses som ett komplement till grundregleringen och att denna gällt under de tider ändamålsplatsregleringen inte varit gällande. Så är dock inte fallet!

På en gatusträcka med parkering tillåten mot avgift finns också mittpå en del som är reglerad som lastplats vardagar utom vardag före sön- och helgdag mellan klockan 7 och 12. Efter klockan 12 en vanlig vardag rapporterades en uppställd bil på grunden att avgift inte var betald. Fordonsägaren bestred betalningsansvaret med motiveringen att det var ”fri parkering efter klockan 12” medan Polismyndigheten hävdade att avgiftsplikt gällde när platsen inte var ändamålsplats.

Malmö tingsrätt (2014-09-18, Mål nr Ä 5427-14) undanröjde betalningsansvaret med huvudsakligt skäl, ”av 2 kap. 10 § vägmärkesförordningen (2007:90) följer att påbudsmärke ”Parkering” (E19) även gäller efter en kortare sträcka där annan bestämmelse om parkering eller stannande märkts ut. Stycket går inte att tolka på annat sätt än att påbudsmärke E19 gäller före och efter, men inte på ändamålsplatsen. Lokal trafikföreskrift kan därför inte sägas ha märkts ut på platsen och betalningsansvar för parkeringsanmärkningen ska därför undanröjas.”

Tingsrättens beslut överklagades vidare till både Hovrätten över Skåne och Blekinge (Mål nr ÖÄ 2854-14) och Högsta domstolen (Mål nr Ö 6176-14) som båda höll med tingsrätten och dess motivering. Konsekvensen är entydig. Antingen görs ändamålsplatserna ständiga till förfång för ytterligare begränsning av tillgängligt parkeringsutrymme eller så regleras ”övrig tid” på ändamålsplatsen med ytterligare utökning av en redan riklig utmärkningsflora. 

Nationellt register över PRH-tillstånd

På våra PRH-kurser brukar en allmän åsikt vara att ett nationellt register över alla PRH skulle försvåra fusk och missbruk. Denna uppfattning har SKL och kommunerna haft under många år och har därför upprepade gånger framfört till regeringen att ett sådant register för PRH borde inrättas. Svaret har alltid blivit nej med hänvisning till den personliga integriteten och att ett sådant register inte är finansiera, eftersom kommunerna inte velat stå för kostnaden. 
Nu verkar – glädjande nog – Näringsdepartementet ha en ny utredning på gång som ska undersöka möjligheten att inrätta ett sådant nationellt register. De frågor som ska analyseras är:
-          vilka uppgifter ska ingå
-          vem ska ha tillgång till uppgifterna
-          personliga integriteten i förhållande till dataskyddslagstiftningen
-          kostnaden
Just när det gäller kostnaden, får man hoppas att staten denna gång beaktar att kommunerna inte får ta ut avgift för handläggningen av PRH och kanske bidrar med sin del till ”kakan”. Dåvarande ministern bestämde 1992 att ”kommunerna får för närvarande inte ta ut avgift för handläggningen då frågan ska utredas ….” Det var kanske den här utredningen – 25 år senare - han tänkte på. Utredningen ska vara klar under året. 

Fusk och missbruk av PRH-tillstånd

En fråga vi tar upp på våra kurser om PRH-tillstånd är det fusk och missbruk som förekommer och hur man som handläggare ibland känner frustration då det är svårt att kunna göra något åt det. Men som tur är finns det många ihärdiga handläggare som gör vad de kan och ofta tillsammans med p-vakterna. En vanlig situation är där någon ”råkar” ha ett tillstånd liggande i bilen som man ”absolut inte vet vems det är och hur det hamnat där”. 
Men ibland slår rättvisan till, se ett aktuellt rättsfall här.

Åtgärder mot fusk och missbruk av parkeringstillstånd

Transportstyrelsen har nu beslutat att nya föreskrifter för handläggningen av ansökningar om parkeringstillstånd ska gälla från den 1 juli 2016. Föreskriften finns här

PRH-tillstånd kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har avgjort ett mål gällande överklagande av PRH-tillstånd. Man konstaterar att PRH-tillstånd utgör en civil rättighet i enlighet med Europakonventionens artikel 6 vilket innebär att beslut om sådana tillstånd ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Gällande lag innebär att beslut om färdtjänst enl Färdtjänstlagen  respektive bilstöd enl Socialförsäkringsbalken redan omfattas av denna möjlighet. Genom HFD utslag kommer även PRH-tillstånd hanteras i linje med andra beslut rörande tillgänglighet för funktionsnedsatta. 
Detta innebär att kommunens beslut om PRH kan överklagas inte bara till Länsstyrelsen och Transportstyrelsen, i enlighet med Lag om nämnder för vissa trafikfrågor, utan därefter också till i första hand Förvaltningsdomstolen - och om man får prövningstillstånd - vidare till Kammarrätten resp HFD.

nya föreskrifter för handläggningen av ansökningar om parkeringstillstånd

Regeringen har beslut om två ändringar som berör parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Den ena innebär att ett fordon får flyttas om ett ogiltigt parkeringstillstånd för rörelsehindrad har använts vid parkeringen. Den andra förändringen betyder att en kommun kan fastställa felparkeringsavgiften till högst 1300 kronor (idag högst 1000 kr) exempelvis för att kunna beivra felparkering på p-platser reserverade för rörelsehindrade. Ändringarna börjar gälla 1 mars 2017.
Regeringens pressmeddelande kan du läsa här